It never ends..

Jo, jag lever. Tror jag.
Om jag finns så existerar jag, eller hur va det?
Men jag finns, det gör jag. Sen skiter vi i resten. Vi skiter i gårdagen, förra veckan, dom senaste 2 månaderna.
Så länge vi inte pratar om det så finns det inte. Så vill jag ha det, så ni vet. Så länge jag inte pratar om det så finns det inte. Just därför har jag inte uppdaterat.
Nu ska jag försöka uppdatera igen.
Få det och låta som att jag är lika framgångsrik som blondinbella, lika kaxig som kissie och har mer pengar än Kenza.


Det är konstigt. Alla vill berätta hur god mat de åt idag eller att dom va på premiären på en speciell film. Bara positiva saker. Vart är alla dagar som bara känns skit? Dagar man drar täcket över huvudet och vägrar kliva upp ur sängen?
Är det bara jag som har negativa dagar? Eller vågar ingen skriva om vilken skitdag dom har haft?

Finns det människor som skriver: " Idag har jag ätit på en svindyr restaurang. Vi gick sen ut på krogen där vi dansade och festade natten lång. När jag vaknade nästa morgon hade min pojkvän fixat frukost på sängen och köpt världens finaste halsband"  När dagen egentligen hade sett ut såhär: " Vaknade och mådde piss. Orkade inte kliva upp. När jag väl masade mig ur sängen så satt jag vid datorn hela dagen. Märkte att pengarna va slut så jag hade inte råd med middag. Jävla piss."

Finns det verkligen någon som ljuger om sin dag? Och om det finns det undrar jag varför man ljuger. Är det för sig själv eller för andra?


Nu ska jag gå och lägga mig. Jaa, faktiskt. Skulle hellre suttit i nån bil och glidit runt i stan eller varit ute på krogen. Men såhär ser det ut just nu.

Godnatt.

RSS 2.0